.
Jag försöker strukturera upp mina tankar och mina framtidsplaner som är luddigare än någonsin. På sätt och vis har luften gått ur mig, som en ballong som pyst ut. Jag har i så många år haft som mål att komma ut och volontärarbeta, och ja, nu har jag gjort det! Planen har alltid varit att när jag gjort det, då ska jag veta vad jag vill göra. På ett vis vet jag också det. Säkrare än någonsin är jag på att jag vill bidra positivt till utveckling i världen. Men vad är nästa steg i min vardag för att komma närmare det målet? Plugga, vad? Jobba, med vad, ideelt, eller pengaperspektiv? bo, var och hur?
Frågorna är just nu lite för många och har inte hittat magkänslan som annars brukar hjälpa mig i beslut vilket leder till att någon slags ångest kommer krypande. Inte likt mig. Går mellan att låta det komma över mig och skratta åt mig själv. Ångest är till för att ta tag i har jag alltid tyckt. Men det är ganska mycket svårare än vad jag trodde. Vore så mycket skönare om jag visste vad jag ville, satidigt som jag försöker övertyga mig själv om att det är underbart att livet är fullt av möjligheter och val.
Ja välkommen till mitt huvud för tillfället.
